Twilights Bella och Edward har ersatts av Ana och Christian i Fifty Shades of Grey. Den förra har kritiserats för abstinens - Bella tyckte sex var värt att vänta på - och den senare kritiseras för de grafiska och detaljerade skildringarna av Ana och Christians vuxenlekar. Läser man recensioner av EL James Fifty Shades of Grey (nummer ett i en trilogi) så varierar omdömena från tafflig, statisk till hegeliansk herre-slav-historia. Dialogen och intrigen beskrivs som osannolik och förutsägbar smutslitteratur. Kritikern på The Guardian summerar: "James writes as though she's late for a sex scene" och det är utan tvekan erotiken som är huvudsaken. Miljontals kvinnor - och säkert en del män - läser de här typiska kärleksromanerna med atypisk sex med stor behållning. Jag kommer nog inte att läsa dem - livet är för kort.
Den som törstar efter berättelser om emancipation, kärlek och levande livet kan istället söka dem i, till exempel, Fru Marianne (1897) av Victoria Benedictsson eller Their Eyes Were Watching God (1937) av Zora Neale Hurston.
No comments:
Post a Comment