Miljöskadad

I eftermiddags var jag på retur till Duvemåla i sällskap med en kollega. Snett framför oss på första balkongen, där vi hade våra platser, satt ett par som inte stängde av mobilerna utan satt och pysslade med dem hela tiden - som de värsta elever. Av gammal vana tänkte både min kollega och jag knacka dem på axeln be dem stänga av. Turligt nog så hann vi besinna oss. Under pausen kom vi fram till att de hade de där textningsmojängerna som delas ut till alla som inte har full koll på svenskan.