Cyniska kommentarer om intriger i kyrkokören

Kärlek och disharmoni (Heart and soul är originaltiteln) heter en serie som går i TV just nu och den är bara för mycket. Persongalleriet är till den grad karikerat att ordet trovärdig inte kan nämnas i samma mening. Intrigen har man tvålat in i så mycket såpa att berättelsen försvinner i löddret. Esther är kvinnan som lämnats av sin kantorsman för en förförisk och ondsint första sopran som sprider illvilja och otrevnad omkring sig var hon går. Körmedlem vänds mot körmedlem och de som inte håller måttet får gå. Men allt är inte gloom and doom. Den nye pastorn med vacker hårman och progressiva idéer sluter snabbt upp bakom Esther och hennes supportrar. Nu undrar jag hur det ska gå för den stammande men skönsjungande tenoren som blev hemlös. Vad är det för mörk historia den nye pastorn delar med den ondskefulla sopranen? Jag tittar säkert på nästa episod, om inte för annat så för nöjet att kruxa av klichéerna och fröjdas över den ogenerat töntiga intrigen.