I dagens Svenska Dagbladet skriver man om matfusket på krogar och restauranger. Mats Eric Nilsson å sin sida skriver om fusket med råvaror i sin bok Saltad nota. Samma fenomen finns säkert i vårt land. Kostar en rätt 20 euro så tycker jag att kocken kan bemöda sig om att göra en sås som harmonierar i smak och textur.
Ta rödingen jag åt i söndags till exempel. Jag satt på den lokala restaurangens strandterass och solskenet silade genom hängbjörkens grenar, tallriken med röding kom in snabbt och med ett immigt glas vitt vin i nypan så tänkte jag att "bättre än så här kan det ju inte bli."
Hmmm... jooo det kan det. Utan den allestädes närvarande pulvriga standardgräddsåsen hade det varit perfekt. Varför måste alltid den peppriga gräddsåsen vara med? Dessutom såg den exakt likadan ut som den som grannens oxfilé badade i.
Intet ont om gräddsås men en röding kräver mera och det gör jag med.
No comments:
Post a Comment